05.00

Som sagt, jag bestämde mig för att kliva upp 05.00 varje dag. Vardag som helg. Det var det böckerna sa att man ska göra för att må bäst och få den kontinuerliga rytmen. 

Första veckorna var jag i princip medvetslös. Fattade inte vad jag höll på med. Jag hade i hela mitt liv vart kvällsuggla och detta var helt galet! Men jag hade ju även läst att det tar 21 dagar för att skapa en vana. Så jag härdade i. Efter 3 veckor märkte jag skillnad i piggheten. Och helt plötsligt började jag vakna av mig själv. Efter ett par veckor till tyckte jag att det var underbart. 

Många har frågat mig: "Men blir du inte väldigt trött på kvällen"? Jo men ja det är ju det som är meningen. Att faktiskt somna när jag lägger mig. Inte ligga och vrida & vända. I hela mitt liv har jag lidit av insomningsbesvär och nästan fått ångest över att behöva lägga sig. Ångest att veta att jag inte kommer att somna. Alla tankar som kommer krypandes på kvällen och paniken över att vara helt slut på jobbet dagen efter. 

Nu...skulle jag inte kunna leva utan den här rutinen. Jag skulle känna mig vilsen utan den. Förutom alla hälsofördelar jag får av att sova de viktiga timmarna innan 01 så är tiden på morgonen helt magisk. Det är tyst. Det är lugnt. Det är helt enkelt magiskt! Det är min tid. Mitt rum. Min dag, innan själva dagen börjar.  Jag minns inte hur länge jag har haft rutinen nu när jag tänker efter...kanske 5 år. 

Hur tänker jag kring dom jag har omkring mig då? Tycker inte min man att jag är tråkig som lägger mig så tidigt? Det skriver jag om imorgon :)